förhållanden

Yo. Jag igen. Den förvirrade tjejen som ändå vet precis vad hon vill.
Har tänkt mycket på förhållanden på senaste tiden. Tänkt och pratat. Jag letar absolut inte efter nåt, men det dyker upp hela tiden. Jag försöker bli normal å jag har ju trots allt varit på två bröllop den senaste månaden. Folk i min närhet har problem i deras förhållanden just nu. Och det ständiga tjatet från omvärlden.
" Varför är du singel?" som om att det skulle bero på något fruktansvärt avvikande i mitt beteende eller något annat extremt. Fast det är det kanske.
Just nu är anledningen att jag inte är mentalt och känslomässigt redo. Och jag är mogen nog att erkänna det nu. Tog lite väl lång tid att inse kanske. Men så är det.
Så länge man inte tycker om sig själv, eller kan se vad man själv kan GE i ett förhållande, så ska man inte ha ett. Det finns inte plats för själviskhet och "JAG" prioritering i ett förhållande som ska hålla.
Just nu har jag svårt med mig själv. Tycker inte om mig själv på något plan egentligen, och har svårt att vara glad när jag tänker på det. Det skulle bara såra ännu mer och dra in en annan person i det. Så det väntar Cilia med :)
Det löser sig alltihop. Det gör det säkert! Jag är omgiven av vänner och familj som bryr sig om mig och som faktiskt stöttar mig i mina beslut. Nu till helgen kommer kanske min underbara mamma och pappa och minibror ner, skulle bara SUPERmysigt. verkligen.
Jag är glad att jag ändå får uppleva det här. Och jag hoppas att allt blir bra, jag menar riktigt riktigt bra till slut. :)
Ciao loved ones..

Danmark

Då var man flyttad till Danmark. Har spenderat min førsta månad liggandes med lunginflammation. :/

Utøver det går det bra. Håller på søka massa jobb å så så jag kommer igång. Om jag inte har något att gøra blir jag galen. Kænns bra att kunna prata om saker som jag kanske inte kunde prata om innan. Førut var jag mæstaren på kallprat utan att egentligen sæga något som betydde något, men nu sæger C (som jag bor hos) att jag har øppnat upp mig och att hon nu ær mycket bættre på kallprat æn jag. Men man kan ju inte vara bra på allt. :)

Saknar SÅ många mænniskor från Åmål. Visste att det skulle bli hårt men kunde inte førestælla mig att det skulle bli helt så hårt. Det gør ont inuti, men æven dær ær det skønt att ha någon att prata med.

Med det sagt så vill jag tacka SÅ mycket før dom som har ringt och skrivit till mig nu nær jag varit så sjuk och orolig. Det betyder riktigt mycket før mig.

Aptiten børjar komma igen, lækaren kommenterade min viktnedgång på mitt førra lækarbesøk, så jag MÅSTE børja æta mat... Væger mig aldrig så hade kanske inte mærkt det om inte lækaren vægt mig och konstaterat att jag vægde 8 kilo mindre æn før en månad sen.

Men det kommer sækert igen. hehe alldeles sækert. Jag ær ju inte en liten tjej naturligt så jag ska nog bli stor igen :S

Saknar min kaattt Siri och længtar tills hon kommer ner till mig.

Men allt detta ær trots allt en bra erfarenhet før mig, många har kommenterat detta och tyckt att det var dumt av mig att flytta och vissa har till och med sagt att jag flydde från mina problem, men vet ni vad? Detta var något jag var tvungen att gøra, hur jobbigt det æn har vart, så kan jag inte førestælla mig hur jag hade mått om ag inte gjort det. BTW, så har man verkligen sett vilka vænner man har och inte har nær man flyttat. Hur svårt ær det att skicka ett sms eller ett meddeland øver FB eller msn? Jættesvårt tydligen.

Aja, jag ær inte bitter, hoppas att alla dæruppe har det bra. Och att ni tænker på mig lika mycket som jag tænker på er.

Love, Cilia

RSS 2.0