förhållanden
Yo. Jag igen. Den förvirrade tjejen som ändå vet precis vad hon vill.
Har tänkt mycket på förhållanden på senaste tiden. Tänkt och pratat. Jag letar absolut inte efter nåt, men det dyker upp hela tiden. Jag försöker bli normal å jag har ju trots allt varit på två bröllop den senaste månaden. Folk i min närhet har problem i deras förhållanden just nu. Och det ständiga tjatet från omvärlden.
" Varför är du singel?" som om att det skulle bero på något fruktansvärt avvikande i mitt beteende eller något annat extremt. Fast det är det kanske.
Just nu är anledningen att jag inte är mentalt och känslomässigt redo. Och jag är mogen nog att erkänna det nu. Tog lite väl lång tid att inse kanske. Men så är det.
Så länge man inte tycker om sig själv, eller kan se vad man själv kan GE i ett förhållande, så ska man inte ha ett. Det finns inte plats för själviskhet och "JAG" prioritering i ett förhållande som ska hålla.
Just nu har jag svårt med mig själv. Tycker inte om mig själv på något plan egentligen, och har svårt att vara glad när jag tänker på det. Det skulle bara såra ännu mer och dra in en annan person i det. Så det väntar Cilia med :)
Det löser sig alltihop. Det gör det säkert! Jag är omgiven av vänner och familj som bryr sig om mig och som faktiskt stöttar mig i mina beslut. Nu till helgen kommer kanske min underbara mamma och pappa och minibror ner, skulle bara SUPERmysigt. verkligen.
Jag är glad att jag ändå får uppleva det här. Och jag hoppas att allt blir bra, jag menar riktigt riktigt bra till slut. :)
Ciao loved ones..
Kommentarer
Trackback